Det skälls mycket på nolltaxerare på bloggar och olika diskussionsgrupper här på nätet, där antaganden och rena gissningar upphöjs till sanningar. Mycket svammel av folk som inte kan skilja mellan lön och taxerad inkomst. Men åsikter har de. Journalister och politiker på vänsterkanten är lika goda kålsupare när det gäller att sprida myter om nolltaxerare. Ofta av illvilja men ibland av ren okunnighet.
Frågor på nätet:
Någon undrar hur man kan ha noll i inkomst och sedan ha avdrag på 90000:- kr.
Andra undrar över vad man lever på när man taxerar noll.
En tredje tror att nolltaxerare skriver över på företaget och sedan taxerar noll.
En del undrar hur man kan köra omkring i dyra bilar och taxera noll.
Många tror att man jobbar utomlands och att svenska skattemyndigheter inte vet om det.
Nolltaxerare = noll i inkomst.
Svar:
Med noll i inkomst kan man inte dra av 90000. Men så här, inkomst 108000 - grundavdrag 18000 - 90000 = 0.
Taxerar man noll måste man ha kapital eller någon annan som försörger en. Man kan också ha förlustavdrag sparade från tidigare år. En kostnad från tidigare år belastar ju inte årets likviditet.
Det går inte att skriva över på företaget och sedan taxera noll. De båda skatteslagen kan inte blandas.
Taxerar man noll och äger bil så har man köpt bilen tidigare år för skattade pengar, men det kan ju också vara en företagsbil.
Jobbar man utomlands betalar man skatt i det landet. Det finns överenskommelser mellan länderna om hur det ska gå till.
Nolltaxera betyder inte noll i inkomst, utan att det blev inget över att skatta för efter avdrag.
Nu tror jag att jag har räta ut en del frågetecken.
I Sverige har vi tre olika skattesatser för inkomst av tjänst
18000:- till 401100:- Kommunal skatt 30%
401100:- till 574300 Kommunal skatt 30% + Statlig skatt 20%
Över 574300:- Kommunal skatt 30% + Statlig skatt 20% + Värnskatt 5%
Summa skatt 55%
Kommunalskatt ligger runt 30% men utdebiteringen är olika från kommun till kommun och kan ligga över 30% i vissa kommuner.
Grundavdraget 18000:- kr dras först av från inkomsten. Utöver det får man göra avdrag för intäkternas förvärvande som resor till arbetet, arbetskläder, i förekommande fall verktyg, räntekostnader. Egenföretagare med enskild firma får dra av alla kostnader i företaget och skatta för vinsten. Underskott från enskild firma får inte kvittas mot överskott av tjänst, eller omvänt.
För det första är det en väldigt dålig affär att taxera noll. Man förlorar ju grundavdraget, ca 18000:- kr. Avdragen gör bäst nytta över brytpunkten där man börjar betala statlig inkomstskatt. För inkomståret 2012 kan man ha inkomst upp till 401100:- kr utan att betala statlig skatt som är 20%. Över 574300:- kr får man betala så kallad värnskatt som är 5%, således sammanlagt 25%. Det är således över den punkten som avdragen gör bäst nytta. Under 401100:- kr betalar man endast kommunal skatt som är ca 30%. Inkomst under 18000:- kr är skattefri.
Om man har en inkomst på 824300:- kr betalar man 334530:- kr i skatt. Om man har avdrag på samma belopp som inkomsten så att man nolltaxerar sparar man 334530:- kr. Men om man istället delar upp avdragen på fyra år och minskar den taxeringsbara inkomsten med 206075:- kr varje år så sparar man 453368:- kr i skatt, alltså 118838:- kr mer än om man nolltaxerar, på grund av att man gör avdraget på toppen av inkomsten där skatten är högst.
Ingen människa som kan något om ekonomi nolltaxerar frivilligt. Det är taxeringsmyndigheten som tvingar en till att göra hela avdraget på ett år. Det tjänar staten i ovanstående fall 118838:- kr på. Staten tjänar alltså på nolltaxerare hur konstigt det än låter.
Socialdemokraternas tidning Arbetet i Malmö hade en artikelserie på 80-talet om hur mycket namngivna miljonärerna i Malmö betalade i skatt och kom fram till att de betalade sådär 2% i skatt. Jag kollade uppgifterna. Vad hittade jag? Jo... Arbetets reportrar hade räknat fram skattesatsen på hela företagets omsättning. Inte den lön företagaren hade tagit ut. Räknade man skattesatsen på lönesumman var den runt 51% med en marginalskatt (den skattesats man betalar på de sist intjänade kronorna) på 85%, medan en vanlig löntagare betalade 10% till 15% i skatt. Astrid Lindgren fick betala 102% i skatt. Det var då hon skrev berättelsen om Pomporipossa. Försökte Arbetet slå blå dunster i ögonen på folket, eller var Arbetets reportrar så okunniga i ekonomi att de trodde att en företagsägare betalade skatt på hela företagets omsättning. Om så vore borde det funnits en ledning som kände till de rätta förhållanden och stoppat artiklarna. Men jag har ett litet tvivel om kunskaperna i ekonomi på tidningen. Ty trots att Arbetet var den tidning i Sverige som fick högst presstöd av staten, årligen 90 miljoner, gick tidningen i konkurs år 2000 efter åtskilliga räddningsförsök.
Det lät ju väldigt bestickande att miljonärer betalade bara 2% i skatt medan löntagare betalar 15% om man bortsåg från att 2% på 2000000:- kr är mer än 15% på 55000:- kr. Närmare bestämt 40000:- kr mot 8250:- kr. Så miljonärerna bidrog ändå med mer till samhället än en vanlig löntagare. Framför allt bidrog miljonärerna med mer pengar till samhällets kostnader än vad tidningen Arbetet gjorde. De gick ju med förlust och taxerade noll. Med sina 90 miljoner i årligt presstöd hängde de som en tung kvarnsten runt skattebetalarnas hals.
Att sedan den breda gruppen av löntagare bidrar med huvudparten av samhällets intäkter är en annan sak.
Nästa artikel som kommer den 10 augusti 2012 ägnar jag åt reklam som prispressare.
Alf Andersson
Inlägg: 2013-10-19
I picked up your webpage from facebook and it truly is totally informative. Check my site out UGGY-YÄY°
Great post here! Also your site loads up fast! What host are your using?
bootstopsalejp
Answer: 2013-10-21
Thanks for your nice words. I am using www.one.com in Denmark as host. Besides that I hav builded the side for fast loading.
Alf Andersson
Gilla eller ogilla denna artikel:
Skriv in din kommentar: