Många forskare, dock inte alla, menar att de ökande utsläppen av växthusgaser påverkar vårt klimat och orsakar en global uppvärmning. Det fungerar så att solljuset värmer upp mark och vatten och den värmen som då bildas kan inte stråla ut i rymden igen på grund av att den absorberas av växthusgaserna. Till växthusgaser räknas: Freon, Koldioxid, Kväveoxid, Metan, Vattenånga och Ozon. Det finns gaser som har motsatt effekt t.ex. Svaveldioxid. Svaveldioxid höjer atmosfärens förmåga att reflektera bort solens strålar.
Den förhöjda värmen till följd av växthusgaserna gör att havsvattnet värms upp mer än "normalt" och sväller (tar mer plats). Havet avger mer vattenånga som i sin tur ökar på uppvärmningen och vattnet tar än mer plats vilket ytterligare förvärras av att inlandsisarna smälter med förhöjd havsnivå som följd. Enligt det värsta scenariot skulle havsnivån höjas med 8 meter fram till år 2100. Enligt en mera moderat bedömning skulle höjningen inskränka sig till 0,2 meter under samma period. Enligt satellitmätningar har medelhöjningstakten varit 2,6 mm/år mellan 1993 och 2011. Det skulle innebära att havsytan höjts med en halv meter till dags dato.
Jag har svårt för att hålla med. I somras besökte jag min barndoms badplats vid Hanöbukten. Där ligger en stor sten som vi som barn brukade dyka från och simma runt. I dag ligger den stenen på torra land en bra bit från vattenbrynet. Inte har det skett någon havsnivåhöjning där. Tvärt om. För egen del uppfattar jag uttolkningen av mätningarna som mycket kontroversiell. Beroende på inverkan av vindar kan havsnivån variera upp mot en meter vid den aktuella stranden. Pålandsvind innebär högre vattenstånd, frånlandsvind det motsatta. Vid mitt besök rådde pålandsvind, och även om havsnivån skulle höjts ytterligare en meter så skulle vattenbrynet knappast nått fram till stenen.
Havsnivån har stigit ca 130 meter sedan den senaste istidens höjdpunkt för 18000 år sedan. Istäcket över Skåne var då 2000 meter högt. Inlandsisen på Arktis och Antarktis är små rester från den senaste nedisningsperioden. Att den smälter är i sig inget nytt, men en del forskare tycker sig finna belägg för att isen smälter fortare nu än tidigare. Då har man glömt bort den lilla istiden på 1600-talet. Då var det så kallt att Mälaren var frusen året om. Man kunde åka skridskor vid midsommartid. Men redan på 1700-talet hade man medelhavsklimat runt Mälardalen och man odlade vin. Jag kan tänka mig att inlandsisen krympte en hel del under den eran, och ingen sörjde över det. Så nog har det funnits tvära kast i temperaturväxlingar även före vår tid. Just nu är vi inne i en dramatisk period. Kan det vara det som förvillar unga forskare. Många glömmer bort att vi har ännu inte lämnat den senaste istiden meteorologiskt sett. Jordklotet är täckt till 15% av is. Den senaste istiden har haft många skiftande cykler av varma och kalla perioder.
Det finns forskare som tycker sig finna belägg för att den globala uppvärmningen har andra orsaker än växthusgaser. De har borrat i inlandsisen på Antarktis och tagit upp borrkärnor där de kan utläsa temperaturstatus under de senaste 10000 åren. De har kommit fram till att liknande uppvärmning som vi kan mäta upp idag har förekommit tidigare också. Helt utan bilar, flyg och överkonsumtion. Uppvärmningsperioderna har på ett märkligt sätt sammanfallit med höga solaktiviteter. Med ökad solaktivitet ökar också solens dragningskraft. Jordens bana runt solen blir då något rundare och jorden cirkulrar närmare solen än i annat fall då banan är ellipsformad. Detta medför att det blir varmare på jorden. Dessutom har jordaxelns lutning varit några grader förskjuten så att norra halvklotet fått mer solinstrålning och på så sätt fått en varmare period tills jordaxeln långsamt återgått till ett mera lodrätt läge.
Vi har haft ovanligt mycket solaktivitet det senaste århundradet. Sedan 1870-talet har solens magnetfält vuxit i styrka och i dag är det 40% starkare än 1960. Dessutom påverkar jordaxelns lutning klimatet. Lutningen varierar mellan 22° och 24,5° men den förändringen tar 40000 år. Jordaxelns lutning är nu 23,5°. Alltså bara 1,5° från det varmaste läget.
Den uppvärmning som orsakas av solaktivitet och jordaxelns lutning kan vi inte påverka. Att minska växthusgaserna skulle fördröja förlopet med ca 10 år, enligt forskarna.
En riskfaktor som går i diametralt motsatt riktning är om Golfströmmen får en ändrad bana. I somras hade vi en jordbävning ute till havs i Kattegatt. En jordbävning kan ändra Golfströmmens riktning och hela Skandinavien blir nedisat.
Nästa artikel som kommer den 20 september 2012 ägnar jag åt "Går vi mot en ny istid?"
Alf Andersson
Gilla eller ogilla denna artikel:
Skriv in din kommentar: